Drygt en timma hade gått och till min förvåning låg jag och harry inte mycket efter de andra. Efter många försök hade jag fortfarande inte fått någon strike, harry hade däremot fått 2 stycken. Och det var han verkligen stolt över. Vi sjöng och dansade till musiken allihopa. Det var så kul för det var som om killarna och jag hade kännt varandra i en evighet för jag var verkligen mig själv med dom. Dock hade jag ju aldrig varit den blyga tjejen.

Plötsligt började en låt spelas ur högtalarna och alla killar började sjönga med HÖGT och oseriöst, de sjöng "You're insecure Don't know what for You're turning heads when you walk through the door Don't need make up To cover up Being the way that you are is enough" Jag kände verkligen igen låten men kunde inte sätta fingret på vilken det var. när jag kom på det utbrast jag hört

- OH MY GOD ISN'T THIS YOUR SONG?!

alla tystnade och bara kollade på mig. Jag brydde mig inte om att de tyckte jag var "efter" utan jag var stolt som kom på det. Precis innan refrängen kom utbrast jag igen.

- I CAN THIS PART!

alla sjöng med i refrängen och vi fick en massa blickar men vi brydde oss inte för vi hade så himla roligt. 

Åter igen var det min tur att skjuta. Jag fokuserade verkligen och hoppades på att jag skulle få en strike denna gång. Jag sköt iväg klotet som åkte i en snabbt fart mot kägglorna, Den var otroligt nära på att smälla i i mitten av pyramiden, jag viftade lite på armarna som om jag trodde att den skulle åka åt sidan. När den plötsligt gjorde en helsväng och körde rakt in i mitten och alla kägglorna åkte ner. Jag stod bara chockat och tittade på banan. Killarna bakom verkade lika chockade eftersom de var knäpptysta. Jag kom ur min chock, vände mig om med ett stort leende på läpparna och jag skrek ett glädjetjut innan jag sprang mot Harry som lyfte upp mig i en kram och snurrade runt mig. Liksom mig hade han förstått att vi hade vunnit så han stod och pussade mig i pannan och vi var superglada. De andra killarna började gnälla om att jag på något sätt fuskade. Jag och Harry bara skrattade åt de. Hela vägen hem sjöng vi vinnar ramsor och skröt om hur bra vi var. När vi var vid mitt hus klev jag och harry av, Precis innan han skulle stänga dörren till bilen kom han ihåg longboarden som han sträkte fram till mig. Jag log och tog emot den och puttade upp den på gräsmattan.

Harry och jag sa inte särskillt mycket utan vi bara stod och log. Det var en konstig känsla. Jag hade aldrig känt såhär på länge. Jag hade aldrig kännt såhär någonsin faktiskt. 

- so yeah.. i guess i'm going to get inside, sa jag och pekade mot dörren. Harry bara nickade innan han gav mig en lång kram. När han släppte mig log jag mot honom. Sa hejdå och vände mig och började gå emot dörren när han tog tag i min arm som gjorde så jag snurrade runt mot honom igen. Innan jag han reagera kände jag hans läppar mot mina. I början var jag chockad och ville ta mig därfrån. Men jag stod kvar. Jag gillade det faktiskt. Jag gillade känslan att ha Harrys läppar emot mina. Jag började le hejvildt som gjorde att han var tvungen att sluta. Jag hade sett bilder och citat om att den bästa känslan som finns är när man var tvungen att sluta kyssas för man inte kunde sluta le. Men jag trodde aldrig det skulle hända mig. Vi stod en stund och kollade djupt in i varandras ögon.

- bye Harry. sa jag och började gå emot dörren. Han rörde sig inte ur fläcken utan jag såg att han började gå precis innan jag stängde dörren. Sekunden efter jag stängt dörren gled jag ned to golvet. Mina knän var helt svaga och jag kunde inte hålla mig uppe längre. Jag avbröt mig själv i mina tankar. Jag borde inte käna såhär. Jag har aldrig kännt såhär. Skärp dig förfan. Jag skakade lite på huvudet, tog ett djupt andetag och gick upp till mitt rum. Var jag kär? Jag visste inte ens att jag kunde vara kär. Nej jag kan inte vara kär.

---

nu blev det lite kärlek iallafall! haha x Lisa