del 15 - milkshake city
-Okey, thank´s. See you tomorrow! Good night! sa jag och gick upp för dom två trapporna tills jag kom upp till mitt rum. Jag tog av mig tightsen och den stickade tröjan och det vita linnet jag hade på mig och tog på mig en stor svart T-shirt som var pappas igentligen och kröp ner i sängen. Jag låg där och och tittade runt i mitt fina rum ännu en gång tills ögonlocken var så tunga att jag inte orkade hålla dom uppe längre. Jag somnade med ett leènde på läpparna.
Jag vaknade av att jag hörde bebisgråt i huset. Jag ville inte öppna ögonen för jag kände hur ljust det var bara med ögonen stängda. Men vänta lite, bebisgråt? vart är jag?! Jag kastade mig upp i sängen och möttes av ett enormt rum. Helt olikt mitt eget, och då slog det mig att jag var i London. Hur kunde jag.. glömma det?! Jag tog ett djupt anteag och klättrade med ett leende ned för sängen. Mitt första natten hade varit underbar. Jag sov som en ängel på moln hela natten. Sängen var skönare än någon annan säng jag sovit i. Jag visste att detta skulle bli ett par väldigt bra 3 månader.Jag sprang till andra sidan rummet in i min garderob. Jag såg att det var en dörr i hörnet av rummet som jag inte hade lagt märke till dagen innan. Jag gick fram och öppnade den och möttes av ännu ett rum med massor av skor och kläder. Skorna var allt från Converse till jeffrey campbell. Och kläderna var allt från pyjamaser till klänningar. Jag stod med munnen helt öppen och var helt chockad när jag märkte att någon ställde sig bredvid mig. Där stod Camille och log mot med mig Jacob i famnen.
- do you like your new clothes?
- Yes. Really i can't believe you bought this just for me. It's so amazing. Thank you so much. Sa jag fortfarande lika häpen.
- i'm glad you like ut. But the breakfast is ready so put some clothes on and get down. Sa hon men ett leende på läpparna och innan jag hann svara så började hon gå mot trappen. När jag var helt säker på att hon var på våningen nedanför gjorde jag ett tyst glädjehopp blandat med ett glädjetjut. Jag kunde verkligen inte förstå att jag bodde hos en sån här underbar familj. Mitt liv var så himla bra just nu.
Jag kollade igenom kläderna de hade köpt åt mig och jag hittade ett par haremsbyxor och en brun/beige långärmad tröja. Jag tog på mig det och stoppade tröjan innanför byxorna. Jag tänkte springa ned för trappen men stannade då jag hann se hur jag såg ut i spegeln som hängde på väggen. Mitt hår var kaos så jag borstade igenom det och gjorde en slapp sidofläta.
Camille berättade att jag skulle få vara ledig idag för att få utforska London och lära känna familjen bättre. Jag tog tillfället i akt och bestämde mig för att leta upp Milkshake city som Camille tipsat om. Jag tog på mig ett par kilklackar. Enligt vad som stod i skorna var det jeffrey campbell. Det var egentligen inte alls min typ av skor utan jag hade nog hellre tagit ett par converse. Men nu när Camille hade köpt så många par vad det kanske dags att testa lite? Jag tog på dom och konstigt nog var det inte så svårt att gå i klackar. Jag var inte van men det kändes som att jag hade gått i det hela livet. Men för säkerhetens skull lade jag ned ett par converse i väskan. Jag sa hejdå till alla i familjen och gick ut på Londons gator.
Efter att ha virrat runt en liten stund såg jag tillslut milkshake city så jag gick med lite snabbare steg ditåt.
Jag läste på menyn och hade ingen aning om vad jag skulle välja så jag lämnade det till killen i kassan. Han gjorde någon och jag betalade och satte mig vid ett ledigt bord. Milkshaken var väldigt god och jag förstod att många gillade stället. Jag tog upp min mobil och kollade lite på twitter. "drinking a milkshake at milkshake city. I love london!" skrev jag. Efter att min milkshake var slut kollade jag upp ur mobilen och mötte hans blick. Honom hade jag verkligen inte tänkt träffa så jag reste mig upp och gick med snabba steg ut ur affären. Just nu började mina fötter värka och jag ville inget annat än att byta till conversen men jag fick göra det när jag kommit bort en bit.
Zayns perspektiv
- Yes. Really i can't believe you bought this just for me. It's so amazing. Thank you so much. Sa jag fortfarande lika häpen.
- i'm glad you like ut. But the breakfast is ready so put some clothes on and get down. Sa hon men ett leende på läpparna och innan jag hann svara så började hon gå mot trappen. När jag var helt säker på att hon var på våningen nedanför gjorde jag ett tyst glädjehopp blandat med ett glädjetjut. Jag kunde verkligen inte förstå att jag bodde hos en sån här underbar familj. Mitt liv var så himla bra just nu.
Jag kollade igenom kläderna de hade köpt åt mig och jag hittade ett par haremsbyxor och en brun/beige långärmad tröja. Jag tog på mig det och stoppade tröjan innanför byxorna. Jag tänkte springa ned för trappen men stannade då jag hann se hur jag såg ut i spegeln som hängde på väggen. Mitt hår var kaos så jag borstade igenom det och gjorde en slapp sidofläta.
Camille berättade att jag skulle få vara ledig idag för att få utforska London och lära känna familjen bättre. Jag tog tillfället i akt och bestämde mig för att leta upp Milkshake city som Camille tipsat om. Jag tog på mig ett par kilklackar. Enligt vad som stod i skorna var det jeffrey campbell. Det var egentligen inte alls min typ av skor utan jag hade nog hellre tagit ett par converse. Men nu när Camille hade köpt så många par vad det kanske dags att testa lite? Jag tog på dom och konstigt nog var det inte så svårt att gå i klackar. Jag var inte van men det kändes som att jag hade gått i det hela livet. Men för säkerhetens skull lade jag ned ett par converse i väskan. Jag sa hejdå till alla i familjen och gick ut på Londons gator.
Efter att ha virrat runt en liten stund såg jag tillslut milkshake city så jag gick med lite snabbare steg ditåt.
Jag läste på menyn och hade ingen aning om vad jag skulle välja så jag lämnade det till killen i kassan. Han gjorde någon och jag betalade och satte mig vid ett ledigt bord. Milkshaken var väldigt god och jag förstod att många gillade stället. Jag tog upp min mobil och kollade lite på twitter. "drinking a milkshake at milkshake city. I love london!" skrev jag. Efter att min milkshake var slut kollade jag upp ur mobilen och mötte hans blick. Honom hade jag verkligen inte tänkt träffa så jag reste mig upp och gick med snabba steg ut ur affären. Just nu började mina fötter värka och jag ville inget annat än att byta till conversen men jag fick göra det när jag kommit bort en bit.
Zayns perspektiv
Jag kände att jag behövde en liten paus så jag gick till milkshake city och beställde det vanliga. Jag satte mig vid ett bord och min blick fastnade på en tjej vid bordet bredvid mig som höll på med mobilen. Jag kände igen henne men kunde inte se säkert vem det var eftersom hon kollade ned i mobilen hela tiden. Plötsligt kollade hon upp och mötte min blick. Då reagerade jag direkt på vem det var. Det var hon från sverige som varit ute med Harry. Jag hann inte tänka mer innan hon började småspringa mot dörren. Jag kastade mig upp ur stolen och gick efter. Hon gick inte särskillt snabbt så jag kunde gå ikapp henne. Jag gick precis snett bakom henne när hon plötligt sa utan att titta bak:
- what do you want?
- nothing much. Why are you in London? frågade jag. Hon suckade men svarade snabbt efter.
- I live here now.
Jag blev helt chockad över det hon sa. Harry hade berättat om deras träff och att hon lovat att säga till om hon skulle till London. Men jag tror inte Harry har någon aning alls om att hon var här just nu. Han skulle bli så glad!
- Oh that's great! Now you can meet Harry!
- no. Svarade hon och skrattade åt det jag sa. Plötsligt tvärstannade hon och satte sig på en bänk och jag hörde hur hon mumlade något innan hon började ta av sig skorna och tog upp ett nytt par ur väskan. Jag satte mig på bänken bredvid henne.
- Why not? And why are you changing shoes? sa jag och skrattade åt henne.
- I barely know him. And my foot hurts. damn hells.
Jag skrattade åter igen åt henne.
- Yes you do.. sa jag. Nu skrattade hon åt mig. Men hon svarade inte på det jag sa. Istället böt hon samtalsämne.
- dosen't you have work to do?
- Yes and no. I took a break. Hon nickade på huvudet.
- what do you want?
- nothing much. Why are you in London? frågade jag. Hon suckade men svarade snabbt efter.
- I live here now.
Jag blev helt chockad över det hon sa. Harry hade berättat om deras träff och att hon lovat att säga till om hon skulle till London. Men jag tror inte Harry har någon aning alls om att hon var här just nu. Han skulle bli så glad!
- Oh that's great! Now you can meet Harry!
- no. Svarade hon och skrattade åt det jag sa. Plötsligt tvärstannade hon och satte sig på en bänk och jag hörde hur hon mumlade något innan hon började ta av sig skorna och tog upp ett nytt par ur väskan. Jag satte mig på bänken bredvid henne.
- Why not? And why are you changing shoes? sa jag och skrattade åt henne.
- I barely know him. And my foot hurts. damn hells.
Jag skrattade åter igen åt henne.
- Yes you do.. sa jag. Nu skrattade hon åt mig. Men hon svarade inte på det jag sa. Istället böt hon samtalsämne.
- dosen't you have work to do?
- Yes and no. I took a break. Hon nickade på huvudet.
Jennifers perspektiv
- It was nice to meet you but i really gotta go now. sa jag bara för att jag ville där ifrån. Jag hade inget att göra egentligen. Men det var obekvämt att snacka med Zayn eftersom han tjatade på att jag skulle träffa Harry.
- But.. han stannade mitt i meningen, som om han funderade på vad han skulle säga. Please meet me here tonight?
- It was nice to meet you but i really gotta go now. sa jag bara för att jag ville där ifrån. Jag hade inget att göra egentligen. Men det var obekvämt att snacka med Zayn eftersom han tjatade på att jag skulle träffa Harry.
- But.. han stannade mitt i meningen, som om han funderade på vad han skulle säga. Please meet me here tonight?
Jag suckade. Nej det vill jag inte. Jag vill vara hemma och njuta av mitt nya liv. Men jag kände absolut ingen i London förutom de jag bodde hos.
- sure. when? Han sken upp och svarade snabbt.
- 6 o'clock? Jag nickade till svar och gjorde sen en liten vinkning innan jag vände mig om och började gå hemmåt.
Kan säga det att jag inte är nöjd för fem öre. Men här har ni en del!
- sure. when? Han sken upp och svarade snabbt.
- 6 o'clock? Jag nickade till svar och gjorde sen en liten vinkning innan jag vände mig om och började gå hemmåt.
Kan säga det att jag inte är nöjd för fem öre. Men här har ni en del!
gulliga personer
Trackback
