del 8 - you only live once
När jag kom hem kastade jag mig i sängen och gick in på twitter. Jag fick fortfarande hat men det hade lugnat sig lite. Men det var något som fick mig att stanna till. En speciell ny follower...
Jag fattade inte hur han kunnat hittat mig. Jag hade ju aldrig taggat honom i några av mina tweets. Men tydligen hade han hittat mig för där stog de att han hade börjat följa mig. Konstigt. Hur visste han vad mitt efternamn var? Jag tänkte precis trycka på sign ut när det kom upp en etta på messengers. Jag klickade på den för att se vem de var i från. Det var från han. Det stog:
-Hi! How are you?
Jag visste inte om jag skulle svara eller ignorera men vad kunde skada om jag svarade? Så jag skrev:
-Hey good. Thank´s.
-Awesome! What are you doing tonight?
utan att tänka mig för skrev jag:
-Nothing.
-Great! Do you want to hang out?
Jag visste inte vad jag skulle svara. Ville han gå ut med mig? Vad skulle jag svara?! Jag kände att jag blev svettigre och svettigare om händerna och jag visste att han väntade på ett svar men jag hade ingen aning om vad jag skulle svara. Så som jag alltid gör när jag inte vet vad jag ska göra ringde jag Frida. Efter tre signaler svarade hon:
-Hej gumman! Hur är det?
utan att svara på frågan sa jag:
-Jag behöver din hjälp snabbt.
-Okej vad har du gjort den här gången då?
-Ingen ting och det är de som är problemet.
-Oj okej det va ovanligt... Men berätta för mig så ska jag försöka hjälpa dig.
Jag berättade för Frida om vad som hade hänt. Hon lyssnade hela tiden och sa ingen ting och lät mig babbla på. Det var de jag älskade mest med henne. Hon lyssnade alltid utan att dömma en. När jag var klar sa hon:
-Okej och nu vet du inte vad du vill?
-Nej precis. Jag menar det är ju inte så att jag gillar gillar honom men jag tycker kanske att jag är skyldig honom det efter allt jag har gjort men jag vet ändå inte...
-Okej men jag tycker såhär. Jag tycker att du ska säga ja. För att "hänga" men nån betyder ju inte att man måste gilla gilla den personen. Det kan ju bara betyda att han vill lära känna dig bättre eller bara att han kanske tycker att du verkar vara en härlig person. Och snart fyller du ju arton och blir officiellt vuxen så njut av dom sista månaderna som tonåring och gör ett dumt beslut du kanske kommer få ångra senare eller inte. Det är det tonåringar gör. Tänjer på gränserna och tar beslut utan att tänka. Så säg ja. Även om du kanske kommer ångra dig ikväll eller så kommer du tacka mig för de här..
Jag tänkte efter en stund över det hon hade sagt. Och som vanligt hade hon rätt.
-Ja du har rätt! Jag ska vara en oansvarig tonåring och säga ja. Haha fan va jag kommer ångra de här sen men tack Frida du är bäst!
-Haha ja de kanske du kommer eller så kommer du tacka mig för de här en dag.
-Haha ja kanske de men jag tror nog inte de.
-Hur länge har han fått vänta nu? sa Frida helt plötsligt.
Jag kollade på klockan på natttgsbordet. Den visade 17.16.
-Typ en kvart...
-Oj nu måste du verkligen svar honom! Han har säkert panik och bara väntar på att du ska svara! Så svara nu och ring mig ikväll igen och bertätta om allt som hänt uner kvällen!
-Haha ja okej. Inte för att de kommer vara så mycket att berätta om men okej.
-Det får vi nog se! Lycka till, puss!
Hon lag på och jag och min dator var själva. Jag rörde på musen för den hade hunnit slocka och så fort jag gjorde de kom konversationen upp. Jag skrev fort:
-Sure. Where do I meet you?
Han svarade på bara några sekunder:
-See you out side Starbucks 20?
-Yes see you then!
Jag loggade ut fort som tusan och stängde till och med av datan. Jag brukar annars bara sätta den på "vilo läge" för att snabbt kunna andväna den men den här gången stängde jag verkligen av den så att jag just inte skulle kunna andvända den så snabbt. Det skulle bara gå på några sekunder att logga in och skriva: "Nej tyvärr kan inte ändrade planer" eller något sådant så därför stängde jag av den och smälde ihop den och gick snabbt till badrummet.
När jag gick förbi spegeln i badrummet stannade jag upp och såg att jag såg lte nervös ut. Konstigt. Jga brukar ju aldrig vara nervös. Ända sedan dom där killarna kom hit har jag blivit helt konstigt. Jag klädde snabbt av mig och gick in i duschen. Att duscha gjorde alltid mig lugn. Jag satte på det vattnet. Det var iskallt i början men blev varmare och varmare. Jag skruvade på graderna så att det stog 42 grader istället för 38. Det skoll varma vattnet hjälpte hela mig att bli lugn och slappna av.
Efter att ha duschat i säkert en halv timme klev jag ut från duschen och svenpte in mig i en stor vit handduk. Jag tog en till handduk och gjorde en turban av det så att håret skulle torka lite snabbare. Jag gick ut från badrummet till mitt rum. Nu kom det stora problemet. Vad skulle jag ha på mig? Jag ville inte se för uppklädd ut eftersom vi bara skulle "hänga" men jag ville ju inte direkt komma i mjukisbyxor heller. Så jag satte på mig ett par blåa jeans och en vit t-shirt av ett vitt tunt tyg som var jätte skönt och snygg. Sedan filade jag mina naglar lite och målade dom gula. medans dom torkade kollade jag mobilen försiktigt om någon hade försökt nå mig när jag stått i duschen. Nepp inte en ända. Jag satte mig på sängen och lutade mig mot väggen och bara satt där en stund och tänkte på allt och ingen ting. Efter en stund kände jag på naglarna och kände att dom var torra. Jag ställde mig upp och tog ur turbanen ur håret och bårstade igenom de. Jag blåste de lite men lät de va lite fuktigt så att de skulle bli lite vågigt som de brukar bli när jag lät de självtorka. Jag brukar inte andvända så mycket smink så jag satte på lite maskara och tog lite rouge på kinerna och sen fick de vara bra. Jag kollade på klockan, den var 19.00. Om exakt en timme skulle jag stå utanför starbucks så de va lungt. Jag gick ner till vardags rummet och kollade om de var någonting på TV. Japp ett avsnitt av VÄNNER. Men de var dock ett gammalt men jag kollade ändå på den. När de va slut kollade jag om det var nått annant på TV. Nej inte någonting. Jag stängde av TV:n och gick upp på mitt rum igen. Mitt hår hade nu torkat och jag var i stort sett klar. Jag packade en svart liten väska med guldiga spännen på. Jag la i plånbok, nycklar, headseatet, tuggummi och tänkte precis gå när jag kom på att jag kan ju faktiskt ha lite guldiga smycken på mig som skulle matcjha väskan. Så jag satte på mig en guldig kolcka och ett flätat armband och på den andra armet två guldiga armband. Jag tog också ett guldigt halsband Jag kollade mig i speglen och var nöjd och gick sedan ner till hallen. Jag satte på mig mina gula ganska nya höga converse och min skinn jacka och gick sedan ut och låste dörren.
Jag gick på gatan mot Starbucks och kände en sval vindpust mot min hud. Det var faktiskt inte så kallt som jag trodde det skulle vara. Jag svängde runt hörnet och såg att han stog utanför dörren in till starbucks. Han kollade upp och våra ögon möttes....
Här är nästa del! Lite tråkig kanske men det är ett mellan kapitel... Nästa del kommer det hända mer saker i och killarna kanske är med... Kommentera så mycket ni bara orkar och tipsa alla ni känner så kanske näste del kommer snabbare! Tack för att ni läste! Xoxo.
Vad duktiga ni är tjejer :D<3