del 1 - bad bad day
Jag satt på den osköna stolen i matte salen. Anna hade nån genomgång men jag hade inte orken till att lyssna. Istället så räknade jag ner minuterna till skoldagen var slut. 45 min kvar. 45 hela minuter som skulle kännas som 3 timmar. Jag suckade. Plötsligt fick jag en putt i armen av min bästa vän, Frida, som satt brevid mig. Anna var påväg emot oss med en stor bunt papper i handen som hon började dela ut.
Jag utbrast utan att tänka:
-Men vadå ska vi ha prov eller?!
-Ja om du hade lyssnat så hade du hört att jag precis sa de.
Jag slog huvudet i bänken. Hur skulle jag klara de här? Matte är mitt sämsta ämne. Det är ju bara en massa siffror och bokstäver som man ska sätta ihop med varandra. Hopplöst.
Efter en halvtimme orkade jag inte sitta kvar på den hårda stolen något mer. Jag gick fram till kateden, lämnade mitt papper till Anna och gick raka vägen ut. Jag gav Frida en blick som sa att vi ses senare. Jag smällde igen dörren och sprang till mitt skåp. Slängde ner lite böcker i min svarta adidas väska och drog igen dragkedjan på min rosa tjocktröja i oversize, drog på luvan och gick ut i det dystra vädret. När jag gått i några minuter så såg jag att det börja dugga. Innan jag visste ordet av så började det vräka ner. Jag kände att det blev blött om fötterna så jag kollade ner på mina vita låga converse som hade blivit helt genomblöta. Jag kollade upp från skorna och såg stadens köpcentrum. Jag gick med raska steg mot köpcentrumet för att slippa bli blötare än jag redan var.
Det var ovanligt lite folk för att vara en fredag. Dom flesta var troligtvis i skolan eller på jobbet. Mina skor gnällde av vattnet i dom, något som visat sig vara typiskt för converse, ändå var converse helt klart dom bästa skorna. Jag såg dörren som skulle leda mig ut ur köpcentrumet, jag satte återigen på mig luvan som jag tagit av och skulle sedan öppna dörren när jag istället fick den rakt i huvudet.
- aj helvete! utbrast jag utan att tänka
- oh we're so sorry! hörde jag flera killar säga i mun på varandra, minst 5 personer.
- Men vad är grejen med engelskan sa jag men förväntade mig inget svar. Utan att kolla på dom trängde jag mig förbi dom och gick ut.
Jag låste upp dörren och gick in i huset. Jag var helt dygnsur. Jag snörade av mina converse och gick upp för trappen till mitt rum, slängde av mig tjocktröjan och gick till badrummet. Jag låste båda dörrarna ifall nu Alice skulle komma hem. Jag tog en lång varm dusch för att tina upp kroppen som var helt genomfrusen. När jag var klar drog jag på mig dom första mjukisbyxorna jag hittade, mina favorit sockor och självklart en tjocktröja. Jag gick ned till köket och gjorde iordning mellis. För att vara mitten på maj var det ruggigt kallt ute så jag tog en varm choklad. Jag plockade upp min vita iphone från köksbänken och gick och satte mig i soffan. Som jag trodde ringde Frida efter några sekunder.
- hejsan! snabbt det gick för dig att göra provet idag!
- hej! Jag orkade inte tänka mer, har en dålig dag sa jag och log trots att hon inte kunde se det.
- okej varför då?
- Vaknade på fel sida antar jag. Några killar smällde upp dörren på mig i köpcentrumet och jag gick arg därifrån utan att säga något. Känner mig nästan lite dum nu i efterhand.
- äh, du kommer ändå inte träffa dom igen och jag vore mer förvånad ifall du hade stannat och pratat.
- ja det har du nog rätt i.
Jag hörde mamma och Alice komma in genom utterdörren.
- Mamma och Alice kom hem nu, så jag måste gå. Men vi hörs imorgon puss, Sa jag och la på utan att vänta på svar.
- Jennifer är du hemma? ropade mamma från hallen.
- ja svarade jag och kunde bara vänta på uppgifterna hon skulle ge mig.
- bra kom och hjälp till med att plocka upp varorna.
Jag reste mig söligt ur soffan och gick emot hallen och tog upp kassarna och bärde dom till köket.
Vi satt vid bordet och åt hela familjen när Alice började viska något i mammas öra. Hon vände blicken emot mig och jag visste att jag inte ville höra detta.
- Jo Jennifer imorgon ska dom där killarna one direction signera på köpcentrumet och Alice vill så gärna dit. Både jag och pappa jobbar så vi tänkte att du ska följa med henne.
- va?! Varför jag? Hon är väl stor nog för att gå själv eller?!
- Ja men inte klockan 6 på en lördag.
- Hon är ju 14 år, inte 3?!
- det är slut disskuterat Jennifer. Du följer med henne klockan 6 imorgon.
Alice hoppade in i samtalet;
- jag måste vara där tidigare det kommer vara massor med folk och jag vill ha en bra plats!
- Var glad att jag följer med överhuvudtaget. Förresten var det väl slut disskuterat utbrast jag och gick upp på mitt rum.
Vem vill egentligen tillbringa en hel lördag kväll bland massa galna fans av ett löjligt pojkband? Men jaja. har tydligen inget val. hoppas det går fort....
första kapitlet avklarat! kommentera så mycket ni bara kan så kommer nästa del mycket snabbare! xx