Tidigare

Jag satte på mig mina gula ganska nya höga converse och min skinn jacka och gick sedan ut och låste dörren. Jag gick på gatan mot Starbucks och kände en sval vindpust mot min hud. Det var faktiskt inte så kallt som jag trodde det skulle vara. Jag svängde runt hörnet och såg att han stog utanför dörren in till starbucks. Han kollade upp och våra ögon möttes....

---

- Hi! sa han och log stort mot mig. Det känndes lite konstigt för jag visste inte om vi skulle kramas, skaka hand eller nåt så det blev nån sorts fånig vinkning.
- Hi! sa jag och log tillbaka och sen blev vi tysta, ingen visste vad vi skulle säga. Harry var den första som bröt tystnaden.
- I just want to say that i´m sorry for what happened at the signing. I should´nt have shouted that at you, I thought that it was a fun thing to do. 

Jag blev chockad över hur han ändrade humöret så snabbt, först var han glad men sen fick han ett ledsent utryck i ansiktet och man såg verkligen att han menade vad han sa. Jag visste inte vad jag skulle säga så jag stod bara där ett tag och stirrade in i hans ögon tills han väckte mig ur mina dagdrömmar genom att vifta med handen framför mitt ansikte. 
- Hello! Did you hear me? Jag blinkade till och skrattde lite generat och sa sen:
- Hehe yes I did, thank you for telling me that but I´m not sorry for hitting you. You deserved it.
Han skrattade och sa sen:
- Have you eat some dinner or something before?
- No, but I´m not very hungry. How about you?
- Not me either. Can´t we get some ice-cream or something.
- Sure, it´s a ice-cream stand just around the corner, sa jag och visade rakt fram och sen till höger. Vi började gå och det tog inte så lång stund innan vi kom fram till den lilla rosa-och grönrandiga galsskiosken. 

- What ice-cream do you want? I pay.
- Okey, thank you, sa jag och tittade på "glassmenyn" ett tag innan jag bestämde mig för att ta en Magnum med mandel och Harry bestämde sig för en Daim strut. När han batalde stod jag en bit bort och kollade på honom och för första gången i kväll såg jag vad han hade på sig. Han hade en vit t-shirt med ett tryck på som satte ganska tight och ovanpå den hade han en grå kavaj som han hade öppen. Till det hade han ett par jeans och ett par svarta skor. Han vände sig om och mötte mig blick. Han höll kvar den tills han kom fram till mig där han gav mig min glass. 
- Should we go for a walk? frågade han mig och jag nickade. Vi gick in i en park och där var det en bänk som vi satte oss på. Det var tyst ett tag med det var inte en pinsam tystnad utan ganska behaglig faktiskt. Ännu en gång var det Harry som bröt tystnaden:
- I just want to say that you look beautiful tonight. Jag kom på mig själv att börja rodna lite men jag tänkte för mig själv "skärp dig nu Jennifer, glöm inte bort vem du är. Du kan ju inte bara sitta här och rodna som ett fån, DU HAR INGA KÄNSLOR FÖR HONOM! Säg något nu!"
- Thanks, sa jag lite tyst så att man knappt hörde det och fortsatte att äta på min glass. Han verkade märka att jag blev tyst så han bytte samtalsämne.
- So tell me a little bit about yourself...
- Well, I´m 17 years old and I live here i Stockholm with my mom, dad and my little sister Alice. She is the reason why I was at the signing, she is a BIG fan of you.
- Aha, I understand that you didn´t go there by yourself. You looked a bit bored.
- Yeah my mom made me go there. Anyway, at the spare time I for example hang out with my best friend Frida and go on my longboard.
- Wow, so you have a longboard? frågade han förvånat.
- Yeah, Frida and I bought them when we were 12 and we have used them almost every day after that. It´s really fun!
- I understand that, you have to learm me sometime, sa han och log mot mig, han hade verkligen ett fint leende.
- Mabye someday. Jag log tillbaka och kollade in i hans gröna ögon.
Vi satt så en stund, bara stirrade på varandra. Tillslut så kom jag på mig själv så jag tittade bort. Jag såg en spotunna och tänkte att vi kanske skulle slänga skräpet efter glassen så jag erbjöd mig att ta hans skräp och gick bort till soptunnan. När jag kom tillbaka tittade jag på klockan och såg att den redan var 21.03 och tänkte att det kanske var dags att gå hem.
- Harry mabye it´s time for me to go home now, I have school tomorrow so...
Han såg lite besvikn ut men sa sedan:
- I understand, I can walk you home, if you don´t mind.
Jag tvekade att tag men sa sedan att det går väl bra.  Vi gick i en ganska lugn takt och efter en stund så började jag frysa och tydligen märkte Harry det så han gav mig hans kavaj och sa att jag nog behövde den mer än han gör. På vägen ställde Harry massor med frågor till mig om bl.a. skolan, vad jag gillade och inte gillade. Han berättade också lite om sig själv t.ex. att han har en mamma, pappa, en syster och en styv pappa. Han hann inet berätta så mycket mer om sig själv för då var vi hemma.
Vi gick fram till dörren där vi kramades hej då. Det var en ganska lång kram och när vi släppte taget så tittade han mig i ögonen med ett leende på läpparna. Han tog ett steg fram och lutade sig lite framåt, jag fick panik för jag kände på mig vad han skulle göra så jag tog av mig kavajen, och sträckte frem den till honom så att jag höll honom på avstånd och sa:
- No Harry. I´m not that kind of girl who kiss on the first "date".
- Oh okey, sa han lite förvånat, but mabye some other time?
- Mabye, sa jag och log mot honom och han log tillbaka, Good night Harry.
- Good night Jennifer.
Jag öppnade dörren, vände mig leende mot Harry och gick in. Å herre gud vilken kväll det har varit. Det var ganska kul och Harry är faktiskt en snäll kille och inte en sån där dryg jävel som bara bryr sig om hur man ser ut och tror att man kan få vem som helst. Som alla killar i min klass. Jag tog av mig skorna och jackan och sprang upp på mitt rum där slängde mig på sängen. Jag tog upp telefonen och gick in på twitter. Där såg jag att Harry hade sktivit ett tweet "I´ve had an amazayn evening. I love ice-cream! ;) xx". Jag log för mig själv och knappade in Fridas nummer på telefonen. Hon svarade redan på första signalen.

Harrys perspektiv

Jag blev lite förvånad av att hon avisade mig när jag försökte kyssa henne men jag blev glad också för det betyder att jag får träffa henne igen. Och det vill jag verkligen för det är något mystiskt med henne som gör att jag vill träffa henne mer och mer. Jag har aldrig känt så förut och jag tror jag gillar det. När jag gick ut från hennes tomt gick jag direkt in på twitter och skrev ett tweet: "I´ve had an amazayn evening. I love ice-cream! ;) xx". Allt det var sant, speciellt att jag älskar glass hehe. Jag vill träffa Jennifer igen snart, men vågar jag fråga henne redan i morgon eller ska jag vänta några dagar? Äh jag får fråga Louis han vet nog hur jag ska göra.

---

Sååå här har ni del 9!!! Komentera mycket (som vanligt) och tipsa era vänner.
 5 komentarer på den här delen så kommer det en ny del snart.
I hope you like it! xx