Jennifers perspektiv

Väl uppe på mitt rum gick jag raka vägen till sängen. jag tog upp min telefon och kollade twitter. Trettio nya händelser. Wow det var mer än jag någonsin haft. Jag öppnade händelserna för att mötas av alla möjliga olika reaktioner. Allt från: "Är du tillsammans med Harry?", "Fan är du dum i huvudet eller? till "Fan va jag älskar dig!" Tydligen hette killen jag slagit till Harry, inte för att det hade nån betydelse. Orkade inte läsa mer och ringde istället till Frida.

-Hej! sa jag, vi behöver prata. Kan vi mötas på vårt ställe?

-Hej! Ja absolut! See you in five!

- Bra! Sa jag och la på. Vad är grejen med engelska nu för tiden...

Jag tog ur flätan och borstade igenom håret. Jag hade redan fått låckar. Eftersom jag höll på att dö av värmeslag även om det bara var maj så tog jag av mig min tjock tröja och satte på mig ett vitt linne och bytte till en par slitna shorts. Jag tog en grå kofta i farten och sprang ner för trappan för att slippa träffa nån. I hallen stog min longboard. Jag tog på mig mina converse och tog longboarden och sprang ut.

---

Jag kännde vinden i håret när jag åkte ner för vägen som ledde mig ner till havet. Jag älskar havet. Det får mig att känna mig lugn och hjälper mig att tänka och ända sen Frida och jag var små hade vi kallar det vår plats. När jag kom ner till havet var Frida redan där. Jag hoppade av longboarden i farten, lyfte upp den och tog den under armen.

- Hej! sa jag lite dystert.

- Hej, hur är det? frågade Frida. Vad ville du prata om?

- Har en dålig dag. Igen. Jag slog en kille idag och tydligen var det Harry i One Direction.

- Du gjorde vad sa du?

- Nej asso det var inte en rak höger det var bara en bitchslap men väldigt många fans hatar mig nu och speciellt Alice.

- Okej, men när började du bry dig om vad Alice tycker om dig?

- Ja du har rätt men nu är det inte bara Alice som hatar mig. Att bli hatad av sin syster blir väl alla men nu är det tiotal fans som hatar mig och jag vet inte ens vilka dom är och det kommer säkert bara bli fler.

- Ja men varför gjorde du det då?

- Mamma tvingade ju mig att följa med Alice till den där signeringen. Så jag var ju tvungen att följa med så jag stog och höll på med min mobil i sex timmar för att få tiden att gå. Och efter en väldigt lång tid kom killarna äntligen ut och jag trodde att jag skulle bli tondöv av allt skrik som uppstod. Hur som helst så ropade då Harry som han tydligen heter på mig och sa: "Hey you with the pink sweater! Louis want to sign your boob!"

- Men sa han verkligen det?!

- Ja det gjorde han och som du vet att jag är så var jag ju tvungen att ge igen eftersom jag fick hur många blickar som helst på mig bara genom att han hade ropat på mig. Så jag ställde mig i kön för att ge igen. Och när jag kom fram till bordet där dom satt gav jag honom en bitchslap och sen gick jag därifrån. Och nu tror Alice att dom hatar att vara här i stockholm och att dom aldrig kommer att vilja komma tillbaka. Jag har fått jätte många händelser på twitter bara för att jag slog honom. Men killarna tyckte typ att det var jätte kul för dom skrattade as mycket men Harry såg dock ganska chockad ut men han sa ju inget så jag tror inte att gjorde illa honom så mycket iallafall och det var ju han som började så han får ju skylla sig själv, hehe. Men helt ärligt så vet jag inte varför jag känner mig så dyster. det är ju inte så att jag aldrig har gett någon en bitchslap förut inför publik... Nej vet du va? Jag behöver få något annat att tänka på. Vad har du gjort i dag da?

- Samma vanliga, ingenting speciellt men det verkar som att du har haft det mycket roligare än mig iallafall. Men var han snygg da? Asso han som du slog?

- Nej. Eller asso han såg ju okej ut... Men nej han är en idiot och jag gillar honom inte. Nu gillar jag dom här killarna annu mindre än vad jag gjorde innan. Hoppas fansen och allihopa lämnar mig ifred. Jag vill inte ha någonting med One Direction att göra.

- Ja då men innom dom närmaste dagarna har dom säkert glömt bort dig och allt komer att gå tillbaka till det vanliga.

Vi la oss ner på bryggan och pratade en stund till. När det blev kallare och mörkt sa vi hej då och gick hem till sig.
När jag kom hem smög jag förbi vardagsrummet där mamma och pappa satt och tittade på TV och upp för trappan till mitt rum. Som tur var så hörde inte Alice att jag kom eller så brydde hon sig bara inte. Folk kanske skulle glömma bort vad jag gjort iallafall. Jag somnade så fort huvudet träffade kudden och konstigt nog sov jag gott hela natten.

Nästa morgon vaknade jag av att regnet smattrade på fönsterrutan men jag var glad ändå och jag kände mig utvilad. Jag gick upp och tog en dusch. Om exakt en timme skulle jag möta Frida på Starbucks. Efter duschen tog jag på mig ett par jeans shorts och ett linne trots att det regnade ute. Men jag vet att det alltid brukar vara varmt inne på det där caféet och det var inte så kallt ute. jag borstade igenom håret och lät det sedan självtorka. Jag gick ner för trappan, tog på mig mina röda höga converse den här gången eftersom dom vita var helt smutsiga.

- Vart ska du någonstans? Jag såg inte dig alls igår kväll... sa pappa.

- Jag ska gå och möta Frida på Starucks så jag måste gå nu, hej då!

Jag tog min gula regnjacka och gick ut i regnet. Det var faktiskt inte kallt alls. Det var fuktigt och ganska skönt ute. Jag kände att mitt hår började bli vågigt eftersom det blir det när det får självtorka och speciellt när det är fuktigt ute.

När jag gick in genom dörren till Starbucks plingade det till. Jag gick och satte mig vid ett bord för två och väntade på att Frida skulle komma. Jag var tio minuter för tidig men jag hadde inget emot att vänta. Det var mysigt här inne och jag älskade lukten av kaffe. Jag skulle precis ta upp telefonen när jag hörde dörren plinga, jag tittade upp och trodde att det var Frida som kom, istället var det fyra glada killar som gick in. Jag kände direkt igen en av dom, det var killen som jag hade slagit. Dom gick och beställde en varsin kaffe och gick sedan och satte sig vid bordet bredvid mig. Hur ska jag ta mig ut härifrån utan att dom ser att det är jag? Vad jag inte förstod va var den femte va...

---

Här är del 4, hope you like it. Glöm inte att komentera massor ;) xx